tisdag 3 juli 2018

Busspremiär

Hej, 

11 år. 
Så lång tid tog det innan jag åkte buss från Torpa till stan. Och tvärtom...
Flyttade till huset juni 2007 & nu i juli 2018 så hände det. 

Tar alltid bil eller taxi. Är GANSKA bekväm av mig.... 

Men varför blev det buss just nu? 
Jo det skall jag berätta. 
För Hamilton fick ett SOMMARKORT av kommunen (?) för att ungdomar skall kunna umgås även på sommarlovet är tanken. (ÅK 6-9 + 1-2 i gymnasiet) 
Bra grej! 

Och vad händer då med min son när han får för sig något? 
Jo, då MÅSTE vi göra/lösa/köpa/ordna det NU! 
För annars så kommer han gå som en liten repeat-figur och prata KONSTANT om att ”åka buss”.... (driver mig alltid till vansinne... haha)

Om era barn vill något så brukar ni nog oftast kunna resonera med dem att ”det gör vi under semestern”, ”vi får se när vi hinner”.... 
Funkar det här? Nehe.... 

Det är BARA det som cirkulerar i hjärnan. Och detta gäller ALLT som han ”får för sig”. 
Kan vara som nu att han fick ett kort och då SKA han bara åka buss. 
Andra saker vi löst under det senaste: (som jag kommer på nu under press....) 
1. Humörsring (hann fann på Partykungen.se och frakten var dubbelt så dyr som ringen...) 
2. Nya Speedos (fråga inte...) 
3. Kontroll till Nintendo Switch (aldrig använd) 
4. Crocs (så han ska våga bada och gå vid snäckor mm) 

Det är nog 10 saker till minst som vi ”släckt eld” med att köpa eller göra bara under våren för jag lovar: han tjatar hål i huvudet på en... haha.... 
Tacksam för att det oftast är billiga eller enkla saker som vi kan ordna. Än så länge.... 


Vi hade en mysig tripp till stan. Så mamman är nöjd. 
En cola på torget, shoppade på Lolles av Max till pappa Daniel, handlade lakrits & solglasögon samt fikade. (Givetvis skulle de ha från olika ställen, men det är ju lösbart.) 

Idag är vi hemma och laddar för SVERIGE matchen kl.16.00 då vi ska heja fram vårt fotbollslandslag till VINST... 
Sedan väntar 5 dagar hos farmor Kickie för Hamilton. 

/V. 
 

lördag 30 juni 2018

Oförståelse...

Idag går jag rakt på: jag har svårt att förstå att alla inte är som jag. 
Seriöst. 
Det är ju inte så att jag är dum och inte förstår ATT alla är olika. Och jag accepterar det (nästan iaf....), men det är alltid lika frustrerande när människor inte agerar som jag gör/vill/tror. 
Haha..... 

Jag som person är en DOER.  
Får saker att hända. 
Löser problem. 
Ringer samtal. 
Styr upp möten eller to-do listor. (Man måste ju bara ÄLSKA to-do listor, eller hur?!) 

Så: när människor inte agerar SOM jag blir jag lätt irriterad. 
För ”hur svårt kan det vara?” 
Och jag har rätt att känna så, men borde för min egen skull försöka förstå det lite bättre så det inte tar så mkt energi från mig. 
För jag hamnar ofta i situationen: 
DÅ ÄR DET LIKA BRA JAG GÖR DET SJÄLV. 
Mmm..... (vet att jag har, givetvis, många i min närhet som är precis likadana.... vilket är underbart.) 

Men när då andra tex; ”nä det har jag inte fått tagit tag i än” eller ”jag kan kika på det” och DET inte händer på flera veckor.... irritation & frustration hos mig. 

Varför gör folk inte bara saker? 
Kan någon svara mig på detta?... 

Och kom inte med bortförklaringar som att de har så mycket nu eller man kan inte göra allt. 
Jag tror på tesen: MYCKET KAN MER. 
Och de som inte får saker gjorda då? Lite gör mindre kanske? Hihi..... 

För VI har mkt att göra i vårt liv, hela tiden. 
Ett barn med speciella behov som påverkar vår vardag enormt. Vi renoverar hus (mest hela tiden...), det skall ordnas med möten, något ideellt osv men ändå kan vi? 
Varför är det så? 

Kanske aldrig blir klok på det? 
Borde öva på MANANA...? Nej, det skulle jag nog aldrig klara.... 





Nu släpper jag det en stund för jag sitter och funderar på hur jag ska lösa alla andras saker... haha. 

Igår gick jag på 4 veckors SEMESTER. 
Och vädret är med oss. Härligt... 
Blir nog en dag på stranden som start idag. 


Ha det fint. 
Och ni: GÖR något idag. Bara GÖR det. *blink blink* 

/V. 

onsdag 27 juni 2018

Längtan efter ledighet

Hej, 

På fredag går jag på min semester. Längtar... 
Välbehövlig just nu. Behöver ladda mina batterier, bara vara och slappna av. Tänka, fundera på olika saker, ta beslut. 

Hoppas jag. 
För det är en sak jag lärt mig: att ledighet utan struktur och rutiner KAN vara antingen helt fantastiskt. 
Eller HELT åt helvete. 

Men i år har jag känslan av att det kommer bli bra.
H behöver få vara ledig med. Så, ska se till att vi alla kommer ner i varv för då kommer vi också kunna hitta på saker som tar energi. 
Ni andra (jag kommer generalisera ibland) kan BARA göra saker. Hepp. NU åker vi hit, eller NU drar vi till lekland för det regnar. Haha..... 
Bara tanken får mig att vilja lägga mig ner och inte röra mig. 
Lekland? Aldrig... ”över min döda kropp”... 

Allt vi gör, och då menar jag allt, kräver planering & förberedelser. Detta är A och O. 
Och det går ÅT massor av energi/ork/kraft från oss föräldrar. 
Jag kan vara helt slut FÖRE en aktivitet eller kalas...

”Slappna av, tänk inte så, ta det när det kommer, lugna dig...” 
-Hur många gånger har jag inte hört detta från andra? 
Men vet ni? NI har inte varit med på allt vi gjort, när det händer någonting, han blir arg, kastar saker, gapar fula ord (tack tourettes), puttar små små barn osv.... 

Alllt som hänt är som i en ryggsäck som hela tiden finns med, minnen av vad som hänt, vad som kan hända och vad som KOMMER hända. 
För det gör det. Händer något alltid alltså. 
Ni tycker ”det var väl ingen fara....”, medan för oss är det en SAK TILL... ett misslyckande för honom till. 
Han blir också ledsen, förstår i efterhand att det var fel, ger minskad självkänsla för att SER & HÖR att vi andra anser han gjort fel. 

Så summan av detta (utan att ha gått in på detaljer) är att: 
Det är inte alltid värt det för oss att åka överallt. Kan inte prioritera alla kalas, hitta på saker vi vill: för VI (H, J & föräldrar) orkar inte helt enkelt det just den dagen. 
Det MÅSTE vara SÅ värt det. 

Och en sak till: det är upp till OSS vad vi väljer. 
Punkt slut. För det är inte ni som skall leva med det efteråt. 

Blev ett aningen grinigt inlägg känner jag... men blir så ledsen över förståelsen som är utebliven så ofta. 
Vill försöka förklara det från VÅRT håll bara. 


Nu önskar jag alla en fantastisk dag & även att SVERIGE vinner mot Mexico i em... 



/V. 

måndag 25 juni 2018

Men hallå på er....

Hej, 

Ska vi testa igen? Lite sugen är jag allt. 
På att få ur mig känslor, upplevelser mm i ord. 

Att låta ER förstå min vardag. Hur en dag i mitt liv kan se ut. 
Kanske öka er förståelse?... Tror det kan göra gott. 
För mig att få försöka och för er att lära er något nytt. 

Mycket kommer alltså kretsa runt min/vår store son Hamilton. 
Med allt vad det innebär att leva med en son som har: adhd, autism med tourettes. 

Givetvis blandar jag säkerligen in annat så som mat, shopping, John, Daniel, trädgård, jobb och mycket mer.
Men så ni förstår att detta kommer bli en kanal för att få ventilera lite.... vissa dagar är tyngre än andra och då kan även min förståelse och acceptans bli bättre om jag ”tvingas” skriva ner det? Kanske.... 

För jag vill också börja PUSHA mig själv till mer kunskap. 
Kunskap är makt säger man ju. 
Och jag vill lära mig MER, men vilja och ork är ju ej direkt samma grej. 




Börjar lite smått med en situation som hände i bilen igår när jag och Hamilton var iväg på loppis:

Det står en nästintill halvfull 50 cl Ramlösa i bilen när vi sätter oss.
Jag: ”Om det blir något över så tar jag gärna det.”
Hamilton öppnar och dricker. Allt. Han sätter sedan på locket och ställer ner flaskan igen. 
Inte ett ljud säger han. 
Jag: ”Jaha....” 
Hamilton kollar på mig helt oförstående. 
För vet ni?
JAG sa aldrig att jag ville ha. Att JAG också var törstig. 

Underförstådda meningar är helt värdelösa.... 
För ”vi” (utan autism) förväntas ju förstå vad min mening säger: ATT JAG VILL OCKSÅ HA RAMLÖSA. 
Men det var ju inte det jag sa. 
SÅ.... då får man snällt vara tyst, stå sitt kast (en annan dålig synonym, heter det så?), och fortsätta vara en törstig mamma. 
Haha...... 

Lärdom: jag måste också hela tiden tänka på VAD jag säger, HUR jag formulerar mig och EXAKT vad jag menar. 

Ha en fin em. 
Så hörs vi snart igen. Hoppas jag... 

/V. 

tisdag 2 februari 2016

Ytlighet

Definitivt. Ja. 
Ibland iaf. Vid vissa tillfällen. 
Njae.... Bryr mig inte. 

Alltså jag kan nog upplevas som schizofren när det gäller vad jag anser/tycker om ytlighet. 
Hurvida jag bryr mig eller ej. 

Som nu när jag står inför en mässa i Sthlm då jag skall representera mitt arbete och möta kunder. Då anser jag att man ska se fräsch och fin ut. 

Var ich fixade mina naglar igår hos bästa Mai i Bua på NaRak. (Går där var 4:e vecka men just denna tid vecka 5 var bokad sedan länge pga mässan nästa vecka. Vilket gjorde att det blev några extra veckor emellan.) 
Det är otroligt så bra shellac håller på mina naglar... Tycker Mai också... 
Fransk är min absoluta favorit. 
Klassisk & snygg. 

Håret skall fixas på fredag och jag längtar ihjäl mig! (Hotade med att raka av mig häromdagen pga längden nu....) 
Aldrig att jag väntar mer än 5 veckor någon mer gång nu när det är så kort. 
Aldrig. 

Nya kläder är inhandlade även om jag i år ej (för första gången) INTE behövt åka in akut till stan och köpa nya kläder. 
Har "arbetat upp" en bra garderob. 
Härlig känsla. Att faktiskt HA något att ta på mig... Haha. 

Sedan är det de tillfällena när jag säger nej på om jag orkar ens bry mig om hur jag ser ut. 
Åker till jobbet osminkad flera dagar/vecka numera. Skulle aldrig hänt för 2 år sedan ens. (Är ju gift tänker jag så varför inte?!) 
Myskläder till affären, utväxt i håret som nu utan att skämmas... Men jag beklagar mig endel...! Hihi.... 

Så nu fick jag lättat mitt hjärta om ytlighet. Eller inte ytlighet...?! 

Ha en fin tisdagskväll. 

/V. 

måndag 1 februari 2016

Mycket i huvudet....

Frånvaron beror på att jag har så mkt att-göra-göra-på-jobbet. 
Kommer aldrig ikapp. 
Har verkligen försökt att slappna av denna helgen, men det har inte gått så bra... Vaknar på nätterna och drömmer om Excel, vilka artiklar som skall ändras vart osv 
Kanske ej så bra? 
Och just nu kan jag ej vara ledig för vi har mässa nästa vecka. (Därav arbetsbelastning...) 
Det är ju också skoj. Fast just nu är det lite för mycket av allt... Och inte har jag ju det lugnt hemma på kvällar/helger.. 
 
Men det lugnar sig förhoppningsvis snart annars får jag nog lov till att ha en liten "semester". 
Är totalt livrädd för att braka samman... 
Tror ej jag gör det, men rädslan finns där. 

Helgen var mest såhär: (kall!) 

Hann även med en liten ensam shopping på Kungsmässan. Fyndade massor. 
Jeans på 70% rea, vårskor till John, en till pyjamas på Lindex för halva reapriset och med bonus kostade den: 62,50kr. Lagom haha... 

Nej, nu måste jag ladda upp för en pressad vecka. Det SKA gå. 
Ha det så hörs vi snart igen med mer glad info eller något ytligt hoppas jag. :) 

/V. 

måndag 18 januari 2016

Lagsport & helgen

Helgen har varit innehållsrik. Mkt har hunnits med, men ändå varit lugn. 
I fredags blev det sushi... Mmm.... 
Lördag bestod av fixande här hemma och på em bio med hela familjen + Todd. 

"Den gode dinosaurien" 


Var ok fast jag blev inte "Disney-kär". 
Kvällen gick åt till att laga mat, äta mat, plocka undan & ja just det: hockey... 
Vardfr lägger de alla Brynäs matcher på lördagar?! (Alltså; kanske de inte gör, men känns så.... Da!!!) 

Igår var vi på innebandy och såg WIC herrarna mot AIK. Första gången vi såg på herrarna. Brukar bara vara inne på damernas matcher. 
Oj nu lät det som varje vecka..haha...det är vi ej men har ändå sett endel matcher under åren. Kollar på systrarna Arneson och det är ju kul för att man känner dem. 
Men kan nu konstatera att innebandy är inte så roligt att se på..... 
Alltså det är vuxna (alldeles för vuxna om ni frågar Hamilton som ansåg att alla borde vara mellan 10-20 för dessa var för gamla...)

Andra iakttagelser: 

1. Vita shorts ÄR inte sexigt. Usch.... 
2. Varför detta kramande ute på plan ALLA tillsammans efter varje mål?! (Jag fattar det ej... Detta gäller ju många lagsporter.)
3. Hur kan man låta bli att "drämma till" en person som avsiktligt försöker preja ner dig eller håller fast dig?! (Jag hade alltså varit MER utvisad än på plan om jag spelat lagsport...) 
4. Varför har jag inte blivit massör??? 
Seriöst: det första som händer när de anlänt till planen är att en tjej börjar knåda låren på en kille. Bara sådär. Alltså WOW... 
Kanske ska sadla om? 


Försökte ta kort men svårt att få ett bra när man satt så långt ner. 
& Hamilton sa på repeat: "ta inte kort på mig mamma".
Nejdå....

På torsdag ska vi på hockey i Scandinavium och kolla på Frölunda-Brynäs och det uppskattar jag mer iaf. 
Lite hårdare tag.... (Hihi) 

Kan också meddela att jag funnit/köpt ett runt bord som vi ska hämta på onsdag. Har ju gått dille på att jag vill ha runda bord, bilder på köket efter ommöblering kommer när det är klart. 

Nu kör vi vecka 3 och massor av jobb/planering av mässa. Let's go. 

/V.